NIKLAS SKA LEDA ENECOPIA
Artikel från Enköpings-Posten den 4 maj 2015. Text och Bild Kjell Sjöberg.
ENKÖPING: Han är landets yngste ordförande i en släktforskarförening
SLÄKTFORSKNING
Han har alltid fascinerats av släktforskning och historia. Sedan ett par månader är 29-årige Niklas Pettersson ordförande i Enecopia släktforskarförening.
Den gängse bilden av släkt- och hembygdsforskning är att den i huvudsak sysselsätter lite äldre gentlemän eller damer. Niklas Pettersson tillhör inte den ålderskategorin, men han är däremot väldigt intresserad av släkt- och hembygdsforskning.
Enligt tidskriften Släkthistoriskt forum är Niklas Pettersson förmodligen landets yngste släktforskningsordförande.
– Jag är jätteglad att jag fått uppdraget att leda Enecopia, säger han.
LÅNGVARIGT INTRESSE
Niklas berättar att han alltid varit intresserad av släktforskning och historia.
– Min farfar höll på med släktforskning. Så redan när jag var ung berättade han om sina besök på landsarkivet när han skulle forska och så visade han mig olika antavlor med släktträd som gjorde mig nyfiken, berättar Niklas och fortsätter:
– Många gånger när jag var yngre kunde jag sitta och prata väldigt mycket med äldre släktingar om historia och vad som hänt för länge sedan.
Sin aktiva släktforskarbana inledde han 2006 och 2011 blev han medlem i Enecopia.
Han beskriver Enecopia som en väldigt aktiv förening med många olika aktiviteter.
– Varje termin har vi en större offentlig föreläsning på biblioteket. Sedan har vi även aktiviteter varje vecka för våra medlemmar med föreläsningar och forskarstödskvällar där vi träffas och forskar tillsammans och utbyter erfarenheter, förklarar han.
BREDD OCH DJUP
Att leda en släkt- och hembygdsforskarförening är ett brett uppdrag. Föreningen hanterar och jobbar med många olika ämnen.
– Vi har en otrolig bredd i föreningen med många människor som har många olika kompetenser, säger han.
Själv håller Niklas för tillfället på och renskriver och sammanställer Simtuna Härads domböcker.
– Tanken är att det här materialet ska bli tillgängligt i ett bra och överskådligt format så att det kan användas i olika forskningssammanhang, säger han.
Sin egen släkt har han forskat en hel del om.
– Vissa delar av släkten har varit bönder i 500 år och bott på i stort sätt samma ställe hela tiden här i Enköpingstrakten. Men sen har jag också släkt på min mormors sida som flyttade upp hit på 1860-talet från Skåne. När man hittar något sådant när man forskar så väcks frågor som hur de löste flytten av sitt bohag upp hit till Enköping.
En medlemsbok från Tibble Mejeriförening kan vara en viktig komponent när man håller på med släktforskning och försöker kartlägga en persons liv.
Spar gamla bilder, brev och annan dokumentation. Det är en viktig del när man håller på med släktforskning.
Han konstaterar att släktforskning inte bara handlar om ett namn i en kyrkbok.
– Det är så mycket mera än bara det. När man släktforskar lär man sig även saker om historia, geografi, religion och samhällskunskap, menar Niklas.
Han konstaterar också att det finns både många spännande platser och historier om Enköping.
– Dels har vi den stora stadsbranden 1799 som ganska många känner till, säger han.
Men det kanske inte är lika känt att pesten härjade i Enköping i 1710 och 1712.
– Då var det så många som strök med att man inte hann med några ordentliga begravningar, utan människor begravdes lite varstans på landsbygden, förklarar Niklas.
Men det finns även flera andra händelser som gjort avtryck i Enköpings historia.
I nästa vecka arrangerar föreningen en medlemsresa till Grindtorp där Göran Källgården på plats ska hålla en föreläsning om ”Mordbranden i Litslena”.
Fakta: Släktforskning
Här kommer några tips från Niklas Pettersson till den som funderar på att börja släktforska.
- Gå en kurs hos något bildningsförbund i släktforskning. En introduktionskurs ger dig en guide till vad du ska tänka på och vilka fallgropar man ska undvika i sitt släktforskningsarbete.
- Jobba kontinuerligt med din släktforskning. Det är som att köra bil – ju mer man kör, desto bättre blir man.
- Det finns mängder med tips på nätet vilka arkiv man kan använda sig av och jobba med i sin forskning. Riksarkivet, Anecestry, Familysearch och Arkiv Digital är några arkiv som Niklas Pettersson menar är intressanta.
- Lyssna på släktingar och deras historier. Försök sedan stämma av historierna mot vad som står i offentliga arkiv. Spar gamla bilder, brev och annan dokumentation.